jag har bestämt mig.
jag tror det kan vara bra, för mig och för han.
ringde hans gode man, kommer inte ihåg vad hon heter,. då blev jag bara mer säker att jag vill träffa han.
ska gå till soc snart, och prata med dom, om dom vill betala resan och så.
Jag pratade med mamma också. hon tyckte först att ja skulle ta med josefine, min psykolog. men jag sa då att ja inte kan berätta för henne hur ja mår, att ja aldrig kan det, men kan det med tess och anna,.
då tyckte mamma att tess ska följa med,.
hon sa att anna var för.. nått:S nått konstigt var det,.:S men men. måste lyda morsan.
måste träffa han inom en månad, innan skolan börjar, för jag vet att jag kommer vara omskakad efteråt.
så.
thats it.
Ett litet steg för människan ,ett stort steg för mänsklighet..Var det som sas när Armstrong gick på månen första gången..ett litet steg för alla andra men ett stort steg för Osynlig,en prestation och ett steg mot ett bättre liv.Att någon kan ta och tar ett sånt beslut visar bara att Osynlig, lever och har ett hjärta som så många saknar,en vilja och envishet att ta tag i sitt förflutna med kärlek som vapen , hon har ett djup som kanske e svårt att förstå ,men hon har en kraft som är som är få förunnat.Vem som följer med på denna resa är oväsenligt ,bara nägon följer med..Det kommer att vara en resa av rädsla ,funderingar,tvivel,glädje,tårar och sorg så länge nägon kan förstå och accseptera detta så är det närhet och trygghet som ska var med vid hennes sida.Osynlig har som med en viskning och en vind pust, imponerat igen,visat att den Osynliga flicka kan ses överallt inom oss om man inser vilken styrka och mod hom besitter och det gör jag ..Hon är en förebild för så många som tror att hat och avsky är bättre en hjärta och kärlek..
